När vi låg i Newlyn, så började vi fundera över och summera våra erfarenheter. Den viktigaste slutsatsen var, att vår elektroniska autopilot inte skulle räcka till som hjälpmedel vid de långa överseglingarna, p.g.a.  elförbrukning och att den tar inte vågorna så bra. Vi tog kontakt via mail med Will Curry på Hydrovane i Kanada och fick ett snabbt svar med väldigt mycket information, samt ett antal frågor. Vi fotograferade och försökte efter bästa förmåga ge de mått som efterfrågades. När vi kom fram till Frankrike, så väntade kompletterande frågor, som vi besvarade. Nu hade vi också fått offert. Vi kom överens med Will om att ha en telefondiskussion på  måndagen, när vi låg i Port Louise. Telefonmötet ledde fram till att vi la en beställning på ett vindrodder, dvs en hydrovane. Will förmedlade en kontakt till Ted i Portugal, som gör installationer av hydrovanes. Efter diverse mailkontakter har vi kommit överens om att vår nya besättningsmedlem levereras till Gibraltar och monteras av Ted den 19 -21 september.

Med andra ord i Gibraltar så mönstrar VindBjörn på och blir vår tredje permanenta besättningsman och han kommer få sitt elddop i samband med överseglingen till Madeira.