Historien om hur ett bankkort ändrar planer

Vi börjar med att återvända till Deshaies & La Savane – det blev en fantastisk fransk middag och dessutom karneval på gatan rakt utanför. Vi fick en helkväll.

Men upptakten till detta inläggs rubrik – ändrade planer börjar redan dagen innan i Basse-Terre.

Vi är nu framme vid den 1: a februari, dvs månadsskiftet är passerat och Lena skall betala i affären där vi storhandlat mat, med sitt bankkort, men det fungerar inte. Det är konstigt, det finns pengar på kontot och kortet gäller till 2020 – massa frågetecken, dessutom fungerar Mats kort utmärkt. Vi avseglar enligt plan tidigt på morgonen dagen efter, som dessutom är fredag, mot Deshais. Innan Sverige stänger för fredagskväll ringer Lena banken, eftersom det visar sig att nämnda bankkort inte finns längre enligt banken via internet. Det blir ett samtal i en timme, banken begriper ingenting, ett kort som inte har gått ut, skall inte kunna försvinna. De ber att få återkomma på måndagen, men allt tyder på att ett nytt bankkort måste skickas från Sverige.

Skall något skickas, måste det finnas någonstans att skicka det till – låter självklart. I detta fall kommer vi att tänka på Catamarin Marina i Falmouth Harbour, som vi har plats bokad på i slutet på april inför hemtransporten av båten. Sagt och gjort, vi kontaktar marinan – som har plats och vi är välkomna, trots att vi inte har en aning om hur det går med bankkortet.

För att göra en lång historia kort, tisdagen den 6:e februari står det klart att banken inte kan göra något annat än ett nytt kort. Detta kort skickas med DHL och beräknas nå oss den 14 februari. DHL, eftersom vanlig postgång inte går att lita på överhuvudtaget enligt marinan.

Det blir en fin segling till Falmouth Harbour, ett kryssben hela vägen. Det som måste berättas, är att vi såg val för första gången under hela vår segling sedan Nynäshamn. Det blev en kort titt, den var uppe och vände och sedan såg vi den inte mer – inte vidare sällskaplig således.

Vi hade i princip tänkt hoppa över Antigua, vi var här ganska länge 2017, men nu har Lenas bankkort ändrat planen, det blir knappt två veckor i Catamaran Marina i stället. Detta är seglarlivet, planer är till för att ändras och vi har fått en fin vistelse här.

Vi har fått uppleva en målgång i Tallisker Challenge – i detta fall en två mans roddbåt som varit på havet i 52 dygn, La Gomera till Antigua. Om någon dag kommer tre kvinnor i mål – Ocean Ladies.

Vi har som vanligt fixat med båten, gjort ett antal fina vandringar,

utflykter och ätit god mat (förstås). Tagit lokalbussen till huvudstaden St John´s där Mats köpte ett par Levis shorts.

Dessutom har Lena blivit klippt av en propellerkonstruktör och Mats behandlats (för dålig rygg) av en fransk osteopat som bott i Malmö.

Falmouth Harbour och English Harbour

Idag har vi gjort en fin vandring som tog oss till en av de vackraste stränderna vi sett, Rendevouz Bay – stora vågor, underbart vatten och härligt bad. Efter en stund på stranden fortsatte vi en jättefin vandringsled som tar oss via en vattenreservoar till Fig Tree Drive. När vi kommer fram till vägen, så är det långt hem, men vi kan inte göra annat än att börja gå. Lena sätter upp tummen när en bil passerar och vi blir upplockade av ett par från London och det är så lyckligt att de bor på ett hotell precis bredvid vår marina – ett perfekt avslut på en fin dag. Totalt vandrade vi 18 000 steg.

Nu är våra planer att via ett mycket kort stopp på Nevis, segla till Amerikanska Jungfruöarna (USVI).  Avsegling planeras till torsdag, dvs 15:e februari. Återstår sedan att se, när vi får tillgång till WiFi och bredband för nästa inlägg – håll utkik.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s