St Thomas och St John

Vi får en fin tid i Charlotte Amalie, som har många gamla fina hus från den danska tiden och det finns en trevlig historisk promenad, som är väl värd att gå. Vi hittar några riktigt bra restauranger, som förgyller vår vecka. Det finns en bra affär Pueblo, som vi besöker några gånger för proviantering.

Vi har sedan Guadeloupe haft problem med vår plotter, touch funktionen slutar fungera en liten stund efter det att den blivit påslagen.  Detta gör att det blir struligt när man går in på lite grundare vatten och behöver enkelt & snabbt kunna zooma in och ut sjökortet. Efter kontakt med Raymarine i Sverige, så blir vi hänvisade till att kontakta lokal ”dealer” på plats för att hantera ett garantibyte.

Vi har sedan tidigare tänkt åka till öns Budget Marine affär när vi har hyrbil (6/3 till 7/3), som dessutom i sin katalog har ett stort utbud av Raymarine prylar. Innan hyrbil så är det (5/3) och vi har bestämt att ta en promenad till Frenchtown och det är inte svårt att hitta, litet Eiffeltorn vid infarten gör det svårt att missa var denna stadsdel börjar. Här ligger också Frenchtown Marina, som vi givetvis besöker och vi passar på att fråga om ”Raymarine dealer” och det visar sig att Marinan är det, men bara försäljning och de tror inte att det finns någon ”service dealer” på ön. Vi får hjälp med kontaktuppgifter till Raymarine US och får också veta att den normala ”turn a round” tiden för ett garantibyte är två veckor – suck. Vi börjar fundera på, om vi inte skall köpa en ny plotter istället och skicka vår gamla till Sverige och sedan använda den som ”slav” vi vårt navigationsbord. Vi bestämmer oss, att vi vill köpa nya plotter och vill därför besöka Budget Marine omgående, så vi tar en taxi dit. Innan vi fångar en taxi, så kilar vi in på det lilla museum som ligger precis bredvid marinan och får en väldig intressant liten visning och föreläsning om det franska inslaget och dess historia på ön, som manifesteras av Frenchtown.

När vi kommer till Budget Marin, så visar det sig att det som står i katalogen, har ingenting att göra med det som finns i affären, det finns ingenting vad gäller sjökorts plottrar från Raymarine i affären. Vad gör vi nu? Vi pratar med en av de anställda, som verkar vara den som har koll på det mesta och då säger hon, att det runt hörnet finns ett företag – Tropicomm, som håller på med marinelektronik och Raymarine. Hon plockar fram telefonnummer till Perry, som visar sig vara hennes man. Vi ringar till Perry direkt, beskriver läget och till vår glädje säger han att nog inte skall vara något problem. Vi diskuterar vad som kan fungera för oss och kommer snabbt fram till en modell, men Perry lovar att ringa tillbaka på kvällen när han kollat att plottern kan monteras där den gamla sitter. Perry ringer tillbaka och vi går igenom vår i Raymarine installation och stämmer av vilken plotter vi skall ha. Den måste beställas från USA, men denna gång är det snabba ryck, plottern kommer till St Thomas redan på onsdag kväll och Perry kommer till oss på fredag morgon, vid lunch har vi den nya plottern installerad.

Skriver om vår plotter, eftersom det illustrerar en ganska typisk långfärdseglarvardag, dvs saker går sönder, skaffa reservdelar, installera och ändra planer eftersom man får vänta på reservdelar etc, dvs en liten bild av vardagslivet ombord.

I samband med plotterbytet, så fick vi också anledning att kontrollera vår logg, dvs seglad distans och här delar vi med oss av lite fakta:

  • Seglad distans sedan vi lämnade Nynäshamn 2016-05-22:   9008 M
  • Seglad distans i Karibien: 2203 M

Under tiden vi väntar på installation, så han vi med att åka runt på St Thomas, som inte är stort – man åker runt på 1 dag. Vi besöker en utsiktpunkt och får på köpet ett Mecka för kryssningsturister:

Till St Thomas kommer det minst ett kryssningsfartyg om dagen, oftast fler:

StThomas BIL Mats-3

Lördagen den 10/3 lämnar vi Charlotte Amalie för en veckas segling runt St John, som till 75% är nationalpark. Första stoppet blir St. James, där vi ligger still en dag. Under dagen får vi besök av dessa kompisar, som simmar runt vår ankrade båt i lugn och ro:

Planen är att äta pizza som söndag middag, då det ligger en ”känd” pizzabåt inne i viken. Pizzan motsvarade alla förväntningar och 16 inch delat på två blir perfekt. Vem kunde tro att man skulle äta nygräddad hämt-pizza i sittbrunnen!!

Från St James går vi den fantastiskt långa sträckan på 2 M till Honeymoon Bay, som blir första stoppet på St John – en otroligt fin beach och natthamn.

Härifrån är det inte långt till Cruz Bay, som är öns huvudstad och det tar inte lång tid med jollen att köra dit. Här ser vi tydliga spår av orkanerna, men också att det vanliga vardagslivet fortgår – skolbarn med sin lärare:

Vi behöver fylla på matförrådet och vill också besöka ”National Park Service” för att få färsk information om vad som gäller i nationalparken efter orkanerna. I nationalparkens vikar får man inte ankra, utan man måste ligga på boj för att inte skada korallrev och bottnar. Vi betalar avgiften i förskott, 26 USD per natt och bestämmer oss för att det får bli sex nätter.

Cirka 2/3 av st John är national park och det märks, inte mycket vägar och inte mycket folk. 1956 köpte Rockefeller upp stora landområden, som skänktes till staten för att bli nationalpark. Sedan dess har parken gradvis utökas för att nå den storlek den har idag. Man lägger ned ett stort jobb på att skydda naturen, både land och hav, 40% av parken utgörs av vatten/hav.

Vi får en otroligt fin vecka, ingen trängsel, mycket bra snorkling (med sköldpaddor, baracudor och revfiskar i vackra färger), härligt väder och några fina promenader. Vi ser också väldigt mycket av förödelsen efter Irma & Marias framfart. Beacherna är fina, men det återstår en hel del innan de återfår sin forna glans. Naturen har tagit mycket stryk, men också bebyggelse och båtar.

Efter en dryg vecka är vi tillbaka på St Thomas – Charlotte Amalie och nu är det dags för nästa underhållsåtgärd på båten. Vi har under en längre tid upplevt att våra batterier tappar laddning väldigt kvickt och därför har vi bestämt att en genomgång av hela vårt elsystem är på sin plats. I morgon onsdag (21/3) skall det ske och Herman, som är el expert skall hjälpa oss. Vi får se vad det blir för slutsatser och förslag på åtgärder, vilket också kommer att styra hur länge vi blir kvar. Vi ligger ankrade, så vi har inga hamnavgifter att betala.

Nu har det gått några dagar och det har hänt mycket. Tillsammans med Herman kom vi fram till några viktiga saker och den mest centrala är, att våra solceller på targa bågen är helt slut eller snarare ”kokta”. Den andra stora frågan var, hur mår våra batterier? För att klara ut det, så måste man göra en ”load test” och då måste batterierna vara fulladdade! Det visar sig att Herman inte jobbar med solceller, men han rekommenderar Kevin, som finns i ”American Yacht Harbor”. Vi vill absolut få full koll på batterierna och då måste vi få tillgång till land-el för laddning, så det blir ett snabbt samtal till marinan och lyckligtvis finns det plats. Vi har också ringt Kevin, men inte fått tag på honom, men vi bestämmer oss för att lyfta ankaret och gå de 7 sjömilen till marinan.

När vi kommit fram och förtöjt, så får vi kontakt med Kevin och Pam (fru och administratör på det lilla företaget) och vi kommer överens om att Kevin skall komma och titta på våra solceller direkt på morgonen följande dag. Kevin bekräftar det Herman redan sagt om våra solceller och vi lär oss en hel del, som vi inte kunde tidigare om solceller. Vi ber Kevin ta fram ett kostnadsförslag på nya solceller och det är gjort redan till eftermiddagen. Vi accepterar förslaget 2 * 160 W vilket ger oss ordentlig ladd kapacitet, vilket också inkluderar en viss ombyggnad av vår targa båge, till det bättre. Solcellerna kommer med båt från Florida, så installation sker den 5/4 – 6/4.

Hur gick det med batterierna? Det visar sig att ett av fem batterier är dåligt och det måste bytas, eftersom det dåliga medför att vi inte kan ladda ordentligt. Vi får förhoppningsvis ett nytt batteri på måndag (26/3) och efter det tänker vi segla till BVI och segla runt där i cirka en vecka, innan vi återvänder till St Thomas för solcells installationen.

I allt detta, känns det ändå skönt att få kontroll över vårt elsystem, det har varit frustrerande att inte ha ordning på båtens elförsörjning. Marinan och samhället Red Hook Bay är riktigt trevligt och vi passar på att göra massa underhåll på båten, samt också den inte oväsentliga detaljen att logga in på skatteverket och deklarera. Kort sagt, det går ingen nöd på oss och nu är det snart dags för lördagsmiddag på byn!!

Middagen avnjöts på ett ”stek house”, mycket gott. I dag söndag, har vi tagit ledigt och bara njutit och det gjorde vi på Megans Beach – enligt lokal reklam topp-10 i världen.

Vi får också nöjet att studera denna mästerfiskare:

Next stop – BVI!

2 tankar om “St Thomas och St John

  1. Ulla

    Hej!
    Intressant att läsa om era ”underhållsutmaningar”. Vi känner igen oss och vi har många gånger känt att vi haft stor nytta av våra ingenjörsbakgrunder när vi improviserat oss fram för att lösa olika problem. Antar att ni tänkt sammalunda 😀
    Hälsningar från Ulla och Pelle på S/Y Loupan (just nu på Nya Zealand)

    Gilla

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s