Southampton till Den Helder – Den Helder till Ven

När vi flög hem från Antigua, visste vi inte exakt när Yasmine skulle lastas. Det blev i slutet av lastningsfönstret, vilket i sin tur innebar att Yasmine lossades i Southampton den 7/6. Vi själva, anlände den 10/6 och återsåg vår kära båt igen, nu i Town Quay Marina, där också Barbasol låg och väntade på Hasse & Karin, som anlände den 11/6.

England-1

Det blev ett kärt återseende, med restaurangbesök och gemensam proviantering. Vi fick också möjlighet att segla tillsammans till Cowes på Isle of Wight, som är väldigt mysigt och ett riktigt seglarcentrum.

 

Efter ett par dagar tillsamman, så skilja våra vägar – vi måste påbörja vår hemsegling, medans Barbasol inte behöver vara hemma förrän till hösten.

Tillbaka i Europa och engelska kanalen innebär tidvatten och strömmar, vilket gör att man hela tiden måste anpassa avseglingstider och ankomsttider. Vårt första stopp efter Cowes blir Brighton och där måste vi anlända +-2 timmar HW (högvatten), annars är inloppet för grunt för oss. Brighton har Englands största marina och den är verkligen fin med många restauranger och affärer i anslutning till hamnområdet.

Nästa stopp är Dover och dit har vi 65 M, men vi kan inte lämna Brighton före kl 10. Mats går upp till hamnkontoret och lämnar vår nyckelbricka och vi får bekräftat att det är ok att lämna, men man är ändå lite tveksam då det blåser rätt bra och därmed är sjön ganska otrevlig och besvärlig i detta grunda hamninloppet. Vi kommer dock iväg, utan några som helst problem, men vi hör på radiotrafiken att det är en båt som har haft stora problem och skickat mayday. Vi hörde dock på radion, att det slutat lyckligt och att båten lyckligt återvänt in i marinan.

 

Själva får vi en lång dag till sjöss och anländer till Dover i mörker och lågvatten. Dover har en intensiv färjetrafik och vi blir uppropade av ”port control” 2 M innan hamninloppet. Dom frågar om våra intentioner och anvisar oss att anropa när vi är cirka 200 meter från inloppet, vilket vi gör och får klartecken att gå in i hamnen. När vi kommer in så är det lite skrämmande, på grund av lågvattnet, är det som att segla in i en labyrint med jättehöga murar. Vi ropar nu på marinan och det vill ha in oss i den inre marinan, men slussportarna dit kommer inte att öppnas förrän kl 1 på natten, så vi blir anvisade att lägga oss vid bensinbryggan, vilket går bra – några få centimeter vatten under kölen. När vi äntligen blir anropade och kan gå in genom slussen och knyta fast oss vid den anvisade platsen, så är vi helt slut.

 

Vi bestämmer oss för att ligga still nästa dag och vandra upp på de vita klipporna i Dover. Vi får en fantastisk promenad/vandring och klipporna är så vita som det sägs.

 

Naturupplevelsen, gör det väl värt att spendera en dag i denna stad. När vi kommer ned till själva Dover igen, så letar vi upp en pub med TV och får se Sverige 5 sista minuter mot Syd-Korea i VM.

Vi är nu framme vid den 19/6 och det är dags att lämna England och ta oss ann utmaningen att krossa den oerhört trafikerade trafiksepareringszonen, som används i engelska kanalen Tidvattnet gör att vi går upp kl 05 och lämnar marinan 05:30. Dagens mål är Dunkirk och vi väljer att först gå nordvästligt upp till en punkt på gränsen till zonen, där lägger vi om kursen så att vi passerar zonen i 90 graders vinkel. Zonen är cirka 12 M bred, så det tar ett tag att passera.

England-14

Efter den lyckosamma passagen, så sätter vi kurs mot Frankrike och Dunkirk, ditt vi anländer på eftermiddagen efter 44 m segling. Mitt under passagen dyker en säl upp med huvudet, kollar på oss och undrar vad vi håller på med.

Det är härligt att vara tillbaka i Frankrike, vilken mat och vilka matvaruaffärer. Vi äter gott och har det bra. Vi går på museum, vilket är väldigt spännande, speciellt efter att sett filmen ”Dunkirk”. Vi promenerar och vi åker på cykelutflykt, fantastiska stränder och strandpromenad.

 

På grund av väldigt blåsigt väder, så blir vi kvar en extra dag och när vi lämnar på midsommarafton så blåser det fortfarande rejält och sjön är inte rolig i dessa grunda vatten. Vår plan var att gå till Zeebrugge, men på grund av vädret så väljer vi att gå in i Oostende, dit vi ringer och den väldigt trevliga hamnkaptenen hälsar oss välkomna och anvisar plats vilket visar sig vara den sista lediga.

oostende-1

Det ligger en massa engelska båtar i marinan, som har deltagit i en offshore regatta. Det är ju midsommar, så efter en promenad dukar vi fram sill (inhandlad på Ikea i Southampton), snaps (inhandlad på Ikea på Lanzarote) och kokar färskpotatis som vi hittade i Frankrike. Vi har dessutom hittat både gräslök och gräddfil, vilket gör att vår midsommarmiddag blir riktigt bra.

 

Vi har funderat fram och tillbaka vad vårt nästa mål skall bli. Vi kan direkt ta bort Haag, eftersom Volvo Ocean Race anländer ditt och det medför att hela hamnen är stängd för gästande båtar. Vi tycker också att vi börjar få lite ont om tid, så vi bestämmer att målet får bli Den Helder i norra Holland. För att få strömmarna rätt, så lämnar vi Oostende vid lunch. Prognosen säger lätta vindar och mycket motvind, vilket innebär att vi kommer få använda motor en hel del. Vi har inte tankat sedan USVI, så vi inser att diesel behöver vi, med konstigt nog finns det inget tankställe i Oostende. Vi måste därför göra ett kort stopp i Zeebrugge, där vi tankar 170 liter diesel (tanken rymmer 200). Marinan är väldigt fin, så där skulle man också ha kunnat stanna om tiden funnits. Efter kort stopp, så fortsätter färden mot Den Helder, dit vi anländer på förmiddagen efter 106 M segling (nåja motorsegling).

När detta skrivs har vi efter en god natts sömn, cyklat längs med Nordsjö vallen, vilket var en väldigt fin tur.

 

Dynerna bakom vallen och naturen som helhet, är fantastisk – vi njöt verkligen. Igår promenerade vi in till de gamla sjöfartdelarna, där det var festival med gamla bilar – jättekul och många läckerheter. När vi tröttnat på bilarna, så hittade vi en liten fin restaurang, som visade sig ha väldigt god fisk och skaldjur – ännu en festmåltid, dessutom till mycket rimligt pris.

Den Helder är också Hollänska marinens huvudhamn. Ubåt på väg ut.

DenHelder-10

Idag har vi också gjort en ordentlig planering för nästa etapp, som blir en direktsegling till Cuxhaven, vilket innebär cirka 170 M. Mer om detta senare.

Det blev aldrig tillfälle att publicera eller snarare att fixa med bilder, så nu blir det ett ordentligt hopp i tiden! När nu detta skrivs, så är vi hemma.

Tillbaka till seglingen från Den Helder. Vi ligger kvar till lunchtid, vilket gör att vi skall få medström under de första 7–8 timmarna. Det blir lite vind i början och segling, men sedan vrider den lilla vind som finns till direkt ”mitt i nosen”, så det blir tyvärr mycket motorgång. Denna transportsegling är inte så mycket att orda om, vi kommer fram sen eftermiddag till Cuxhaven efter cirka 28 timmars segling. Vi hinner med att ta en snabb promenad och handla lite mat, sedan är det matlagning och tidig i koj. Vi har bestämt oss för att gå in i Kielkanalen redan dagen efter och med tanke på de starka strömmarna Elba bjuder på, så lämnar vi hamnen vid 08:30 och går mot kanalen.

Vi har tur, när vi kommer till slussen, så har vi klarsignal att gå rakt in i slussen. Man förtöjer vid en flytbrygga, som gör det hela ganska enkelt. Den enda utmaningen är att hoppa ned på bryggan, då bryggan är mycket låg.

 

Eftersom vi kommer direkt in i kanalen, så bestämmer vi oss för att gå ganska långt, nämligen till Rendsburg, som många rekommenderat och det är verkligen en trevlig hamn/marina och staden är jättefin. Vi har fantastiskt väder och restaurangen i hamnen är trevlig med god mat.

Så här långt har kanalen varit ganska tråkig, det är för det mesta träd och växtlighet på båda kanalsidorna, så man har inte så mycket att titta på, om man bortser från de stora fartygen man möter då och då.

 

Från Rendsburg (strax innan) och ned till Kiel är det mer samhällen och därmed mer att titta på. Det tar oss tre trimmar och vi tycker det skall bli trevligt att få tid över till Kiel. Tyvärr blev det inte så, vi får ligga och vänta 2–3 timmar innan det blir klarsignal att gå in i slussen. Det är nu massor med båtar som samlats, men det är inget problem, eftersom vi slussas i en av de stora slussarna – gott om plats med andra ord. När vi äntligen kommer ut i Östersjön, så går vi till den marinan som ligger närmast Kiel, men där är det både trångt och fullt, så vi vänder och går till en marina som ligger längre ut och där får vi en bra långsidesplats.

Vi får således nöja oss med det lilla samhället som ligger vid marinan – Stickenhörn. Vi får en god middag och ser fram mot att segla över till Danmark nästa dag. Lördagen den 30/6 hissar vi långseglingens sista gästflagga.

Danmark-1

Vi har lagt upp en rutt, som omfattar tre danska hamnar och de är nya för oss alla tre. Första hamnen blir Bagenkop på Langeland.

Danmark-2

Det är en trevlig och välskött hamn med många platser och vi får börja träna upp våra färdigheter, vad gäller att förtöja vid pålar/stolpar. Från att under en stor del av vår långseglingstid, varit bland de mindre båtarna, är vi nu bland de större när vi kommer till Norra Tyskland och framförallt Danmark. Ni läser rätt, 40 fot är en liten båt när man seglar omkring i södra Europa och framför allt i Karibien. Tillbaka till Danmark, storleken gör att vi inte bara skall hitta en ledig plats, vi måste också bedöma om Yasmine går vi in mellan pålarna, vilket inte är självklart.

Nästa ö och hamn vi seglar till är Vejrö, som till stor del är ett naturreservat. Denna ö vill vi varmt rekommendera och känner man att det finns pengar kvar i ”restaurangbudget”, så rekommenderar vi lika varmt ett besök på restaurangen – underbart gott och underbart dyrt.

 

Sista danska hamnen blir Stege, som är en jättefin stad med mycket historia. Hamnen är helt ok, men inte i närheten av Bagenkop och Vejrö. Det är grunt och man måste gå i en utprickad kanal in till Stege. Vi har bestämt oss för att gå från Stege via grunt vatten upp mot Prästö, för att där komma ut på djupare vatten. Det känns som det är lite väl spännande, vad gäller djupet, men det går bra. Vi har endast en mjuk studs i den sista (utprickade) kanalen till djupt vatten.

 

Nu sätts kursen mot Malmö och Dockan där vi bokat plats längst in. När vi lägger till, så är det exakt 25 månader sedan vi låg i Dockan, då i samband med vår utsegling.

Vi blir mottagna av Lenas syster och man, vilket är ett kärt återseende och det blir förstås en trevlig middag. Det blir en mycket fin sommarkväll i hamnen.

MALMÖ-2

Onsdagen den 4/7 seglar vi upp till Ven och lägger oss i Kyrkbacken.

VI ÄR HEMMA!!!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s