Kategoriarkiv: Spanien

Cadiz till Gibraltar

Efter Cadiz är nästa huvudmål Gibraltar, men vi väljer att dela upp seglingen dit på två etapper, som är nästan likvärdiga i distans dvs mellan 35-40 sjömil. Vi får en fantastisk fin segling till Barbete med bra tryck i medströmmen som grädde på moset. Barbete är en bra hamn, men det är en trist stad. Vi nöjer oss med en kvällspromenad och tidigt i koj för nästa dags segling till Gibraltar.

Vi gick upp tidigt för att ta oss till hamn på sådant sätt att vi fick medström den längsta tiden, men vi tänkte lite fel, eftersom klockan går olika på vår Ipad vad gäller strömangivelser, vanliga klockan och plotter. Vi upptäckte detta innan vi lämnade hamn och fick plötsligt en timme extra. Det blev motorgång nära kusten till att börja med där strömmen är lägre/mindre än längre ut. Det var jättemycket ström och oroligt hav utanför Punta Caraminal, men därefter kunde vi sätta genuan. Vi toppade på 11 knop, ström eller bra seglat?

Vindfunktionen (vindflöjel) på autopiloten har vi använt jättemycket, sedan vi fattat hur vi skulle göra. Vi hade missat att göra om set-up proceduren efter en SW uppgradering av vår autopilot. Autopiloten var inställd för motorbåt och då gick det inte att hitta vindfunktionen, eftersom den inte finns för motorbåt.

 

gibraltar-1

I Gibraltar blåste det rejält, i kombination med alla tankers, containerfartyg etc som ligger ankrade på redden så blir det ”körigt”. Innan vi kunde gå in i Marina Bay var vi tvungna att ropa upp ”Port Control” på VHF och få tillstånd att gå in. Gibraltars landningsbana ligger parallellt med inseglingsrännan och har man mast på mer än 10 meter, så måste inseglingstillstånd fås via VHF.

I Marina Bay finns inga pontoner som vi vant oss vid, utan man åker upp och ned med tidvattnet och är förtöjd med en ”lazy line/mooring” i aktern. Det är en balansakt när man skall av och på båten, beroende på vår landstigningsbrädas vinkel upp/ned till bryggan.

Ocean Village heter området där marinan ligger och det är mycket liv och rörelse på kvällarna, aktiv hamnpromenad och ett kasino.

gibraltar-2

 

Cadiz och nödställd!!!

Vi kommer fram till Cadiz 19:00, men får vänta lite innan vi går in till Puerto America. Det är ett kryssningsfartyg av det större slaget som lämnar kaj och skall ut genom samma pirhuvud som vi skall in igenom. Det är bara att dra ner på farten och hålla undan. Det är mastodont stora båtar. Marinan ligger ytterst i hamnen och har containerhamnen som närmaste granne, men det är fin och välskött. Bonusen är att det inte är mer än 10-15 minuters promenad in till den gamla delen av Cadiz.

Kl 4 på morgonen vaknar Lena och väcker Mats, ”jag tror det knackar”. Det låter så och Mats klär på sig och går upp i sittbrunnen. Ser inget och hör inget, men plötsligt säger någon ”problem, problem”. Det är en man som klamrar sig fast i vår badplattform i aktern och han är ordentligt trött. Man fiskar överallt här och denna man verkar har stått någonstans och ramlat i, sedan har han lyckats simma in i marinan och siktat in sig på vår båt. Mats fäller ned badstegen och mannen tar sig med stor möda upp i båten, muttrande ”tired, tired” men vill inte ha någon mer hjälp utan knallar iväg på ostadiga och trötta ben. Känns skönt att  kunna hjälpa till i ett utsatt läge.

Vi får lite svårt att somna om efter detta, men inser att det gjorde vi när vi vaknar vid 8-tiden.  Vi kommer nu vara här i två dagar, dels för att vi vill ge Cadiz ordentligt med tid och dels för att det är ”skitväder” i morgon tisdag (13 september). Har strosat omkring i Cadiz hela dagen och det är en verkligt mysig stad.

Med härliga människor

 

Finns härliga stränder mitt i staden

 

Det finns också tuffa tjejer i stan och en och annan kille

 

Som avslutning blev vi kulturella och besökte katedralen

 

Albufeira till Cadiz, 3000 sjömil och fiskeredskap till vansinne

 

Lämnar Albufeira den 9 september och får en fin segling i undanvind med 12 knops vind, med storsegel och något inrullad genua. Vi gick nära kusten och det finns samhälle efter samhälle och däremellan fina stränder mellan klipporna. Efter Vilamoura så breder ett sanddelta ut sig och finare sand finns nog inte.

Vårt mål är IIha da Culatra, som vi ankrar innanför. Ön tillhör Parque Natural de Ria Formosa som är ett delta med ett antal öar och lagooner. Vår ö ligger utanför Faro. Det är en vacker insegling.

Här svajankrar man och det är mycket båtar, men gott om plats. Var sugen på att bada, men vi ser en hel del döda fiskar i vattnet, så suget efter bad avtar.

De flesta har klot upphissat och ankarlanterna, annars riskerar man böter men framförallt är det för säkerheten. Taxibåtar och andra småbåtar far fram och tillbaka mellan öarna och fastlandet i en väldig fart och drar upp vågor. Det finns färjor också som är överfulla med folk nu på sommaren. Det finns inga bilar på öarna – det funkar inte med all sand.

Vi får en magisk sista kväll i Portugal med grillade kycklingklubbor från vår egen grill på pulpit.

faro-1

Lämnar vår ankarplats 8:30 på  morgonen och har siktet inställt på El Rompido i Spanien. Vi har inte läst på så mycket, men gör det när vi är på väg och inser att inseglingen till El Rompido inte är elementär med en inseglingsränna, som hela tiden skiftar i läge och djup pga sandbankarna inte vill ligga still. Vi ringer till marinan, men mannen vi pratar med kan ingen engelska, så det blir en obegriplig diskussion. Vi kliar oss i huvudet och undrar hur vi skall göra och då ringer det på mobilen! Det är marinan som ringer upp och nu är det en man som pratar utmärkt engelska. Det visar sig att man skall gå in vid högvatten och då  mycket långsamt, samt hålla sig vid de gröna bojarna. Nästa högvatten är tio på kvällen och då är det dessutom mörkt. Mannen från marinan rekommenderar oss att gå till Isla Canela, som en bra hamn.

Isla de Canela är en blandning av golf, bad och segel resort, vilket gör det till ett ganska tråkigt ställe tycker vi. Längs huvudgatan mot marinan på insidan finns restauranger, barer, souvenirer, mini mercado, lite kläder och mäklare som försöker kränga lägenheter. Ett utbud som det brukar vara när det är mycket turister. Vi åt på en trevlig familjerestaurang i utkanten, tonfisk med olika såser och delade en flaska vitt. Avslutade med glass på en glassbar innan god natt.

canela

Under vägen in till Isla Canela, har vi bestämt oss för att det blir Cadiz som nästa hamn. Prognosen lovade motvind i övermorgon och skitväder dagen efter så vi lade om rutten. Det är ganska långt, närmare bestämt 65 sjömil vilket motsvarar Nynäshamn -Visby, så vi vill komma iväg tidigt. Receptionen öppnar inte förrän 10, men det går bra att checka ut redan kl 07:30 på morgonen och förtöjningarna släpps kl 08:15. I Spanien så börjar det ljusna vid 07:30 så här års och med tanke på stimmet av fiskeredskap utanför, så vill vi ha dagsljus.

På tal om fiskeredskap, det är ett ständigt spanande efter sådana här filurer:

 

faro-5

Både igår och idag fick vi rikta all uppmärksamhet framåt på våra vakter för att se fiskeflaggorna i tid så att vi kunde styra om. I dag var det ovanligt mycket, som autostrador med fiskenät. Tur att de ligger rakt ner och djupt så att det går att gå över dem men flaggorna bör man undvika.

Seglingsmässigt startade vi dagen med segling i halvvind för att halvvägs övergå till segel med stöd av motor på en nästan kryssbog. Det blev bra fart och vi hann precis lägga till innan receptionen stängde i Puerto America.

På vägen passerar vi också 3000 avverkade sjömil, vilket vi firade med lite tapas i båten när vi kommit i hamn.

Viana Do Castelo

Efter en fin dag på sjön, motor och höga dyningar är det skönt att angöra hamn. Vi kommer inte in i den inre hamnen, det är smockfullt. Vi får ligga på pontonen utanför, vilket är helt ok. Det är intressent med den mycket kraftiga strömmen som kommer och går med tidvattnet. Vi la till då tidvattnet var på väg upp, vilket innebär att strömmen sätter uppför floden. Vi har tur och kommer när det är stor festival i staden med stor båtparad på eftermiddagen

På kvällen går vi ut och äter god fiskmiddag och tittar på folklivet. Det kryllar av folk. När vi kommer till båten, så har vi fått en tysk båt på utsidan. Innan vi hinner gå och lägga oss, så drar ett av de maffigaste fyrverkerier vi skådat igång.

På morgon när vi kommer upp i sittbrunnen, så vill tysken prata med oss. Det visar sig, att han dundrat rakt in i vårt Watt&Sea fäste och fullständigt mosat det. Tur var att Watt&Sea låg stuvad i båten. Dessutom har vi tänkte montera bort fästet i Gibraltar och göra en integrerad lösning med vårt nya vindroder. Så vi lugnade tysken med att det var ok och vad vi kan se, så blev det inga övriga skador på båten.

Lärdom, lägg inte till som ensamseglare på annan båt i stark ström. Dessutom, gå med fören mot strömmen när du skall göra denna manöver.

 

Camparnas och Muros

Vi har kommit överens om att gå en ganska kort sträcka till Camarinas och vi lämnar före Moana. Efter en stund ropar dom på oss på VHF och berättar att de haft problem med för bra ankarfäste. De har fått med sig upp diverse gamla fiskredskap, som tar lite tid att skära bort från ankaret. Det går dock ganska kvickt och de ligger cirka 3 M bakom oss. Vi får en fin segling i sköna vindar, men eftersom det är sydligt får vi kryssa och det blir lite länge än beräknat, men det är ju bara härlig segling.

När vi kommer fram, så har vinden ökat och den plats där vi tänkt ankra känns inte så tilltalande som natthamn. Vi väljer att gå in i den lilla gästhamnen, som visar sig vara riktigt trevlig med bra faciliteter. Vi börjar med att gå till en fin livsmedelsaffär nära hamnen och handlar, det var ganska tomt i kylskåpet. Efter middag går vi alla fyra på promenad och det är en ganska sliten stad vi får se, men med charm. Vi hittar bland annat dessa spännande byggnader.

Muros

Vi var på väg till Finisterre, men har nu ändrat oss och fortsätter till Muros. Vi måste segla på, eftersom vi skall vara i Gibraltar den 15 september. Varför Gibraltar undrar säkert vän av ordning? Svar på den frågan finns i separat inlägg!

Detta innebär dock att vi skiljs från Tobbe&Eva och deras fina Moana efter några dagars gemensam segling. Det har varit kul att segla ihop och trevligt med sällskap efter att seglat på egen hand länge. Tack för några fina dagar och lycka till med er vidare segling. Hoppas ni kommer till Brasilien som tänkt och vem vet, vi kanske blir båtgrannar på Grenada under orkansäsongen. SEGLA VÄL!!

Ria de Corme y Laxe

Måndag morgon i Coruna och vi skall gå och handla, vilket visar sig svårt. Det är helg i Spanien och allt är stängt. Vi får nöja oss med att inhandla bröd och varsin paj att äta till lunch. Tillbaka till båten och avfärd, men bara en kort sträcka. Vi går in i den andra marinan i Coruna och tankar, därefter avfärd. Det blir en dag med ingen vind och dessutom rakt i nosen, dvs motorgång. När vi kommer fram på kvällen, lägger vi ankar på lagom avstånd från Moana. Vi är utsvultna och gör en klassik svensk pyttipanna, stekt ägg och rödbetor. Nu får vi tillbaka energin och ropar på Tobbe & Eva, att det är dags att komma över för ett glas vin och trevlig samvaro i vår sittbrunn. Vi ligger bra och det är en skön atmosfär att se det mörkna och spana in den lilla staden, som det kommer visa sig, förbereder sig för fest grande.

Strax efter det vi gått och lagt oss, så drar musiken igång från utescenen som vi annat att den skulle finns där och volymen är minst sagt rejäl. Det blir en orolig natt och svårt att sova, innan festen avtar någonstans vid 4-tiden på morgonen.

A´Coruna eller La Coruna

Vaknar till vid 10, kom i koj 03:30, går upp till hamnkontoret. Innan Mats kommer fram så står plötsligt Tobbe från Moana där och det blir ett härligt återseende. Vi sågs senast på Ven, men sedan dess har vi legat i stort sätt en vecka efter. Tobbe och Eva bestämmer sig för att ligga kvar ytterligare en natt så att vi skall få tid att ljuga ordentligt om våra äventyr. Det blir eftermiddagskaffe i vår sittbrunn, kvälls drink i Moanas dito och sedan middag på stan. Tobbe och Eva lotsar oss till en av restaurangerna i de cenrala delarna av Coruna och vi bestämmer oss för en fantastisk skaldjurstallrik. Det mest udda på den tallriken är ”turtle feets”, vilket ingen av oss ätit tidigare. Inte det mest fantastiska skaldjur som skådats, men resten på tallriken var super. Dagen efter går Moana till Ria de Corme y Laxe, medan vi ligger kvar.

Vi hinner också med en tur på lördagen på kajen där de flesta Tall Ship fartygen ligger och de är ju så fina och läckra, för att inte tala om folklivet.

Söndagen är den stora avseglingsdagen för dessa fina skepp och det är mäktigt att se, även om vi inte får se någon segelsättning pga svaga vindar och dimma. För oss börjar dagen med båtpyssel, en trasig travare i storseglet skall bytas, Mats hissas upp till motorlanternan i masten och byter lampan som gått sönder. Redan på lördagen så var det först duschning och tvätt av besättningen och sedan avsköljning av Yasmine, allt salt måste bort. Dessutom massa små pyssel efter en lång havssegling.

När vi känner oss nöjda med båten, så åker cyklarna fram, senast var nog i Inverness och gör en ordentlig cykelutflykt. Oj, vad skönt att röra på sig på det sättet som omväxling.  Först stannade vi i den yttre hamnen, Marina Coruna och åt lunch. Det blir varsin Hamburgesa och öl. Härligt gott för hungriga seglare. Solen stack fram och det kändes som sommar och vi har ett härligt lugn i oss efter att ha passerat Biscaya. Vi fortsätter cykelturen till Torre de Hercules, ett fyrtorn som finns på UNESCOS världsarvslista sedan 2009. Vi fortsatte sedan till Obelisco Millenium och drack en kopp kaffe vid den största stranden på västsidan av Coruna, Plaza de Riazor. Dimma igen, så bada blir det inte, vi kanske inte hittar tillbaka.

Vi avslutar sedan dagen med en promenad upp i gamla staden, som är riktigt fin med sina kvarter och små restauranger, barer och ett fint gammalt kloster. Vi bestämmer oss också för att segla vidare och återansluta med Moana.

 

 

Biscaya

Vi lämnar hamn kl 13:00  och går för motor i knappt två timmar, sedan kommer vinden och det blir en bra halvvind på 7-8 knop. Efter ytterligare någon/några timmar ökar vinden till cirka 15 knop och med den ökningen kommer också en rejäl sjögång. Farten är hög, vi gör mellan 7-8 knop hela tiden, men det är krävande arbete för rorsman. Vi minskar trycket i seglen genom att rulla in genuan lite grand och inför natten sätter vi rev1. Detta påverkar inte farten, men gör livet lite enklare för rorsman.

När vi gått över tröskeln (200m djup blir 4000 m) så avtar vinden och vrider. Vid 05:00 tog vi ned storen och seglade på code 0 i vindar på 6-9 knop och vindvinkel 120 grader. Kl 08:00 på torsdag morgon sätter vi på motorn, för nu är det i stort sett stiltje. Efter några timmar har vi en lätt vind och sätter vår code 0 och kan i lugn och ro segla nästan på önskad kurs.  Vi seglar med code 0 hela dagen och har det riktigt skönt, men har också börjat titta på nästa natt och vad har vi för beräknad ankomsttid till A`Coruna. Vad gäller ankomsttid så verkar det bli ankomst på natten, vilket visar sig stämma. Vad gäller natten, så ser vi på våra prognoser att det kommer börja blåsa upp mot 15-20 knop. Vi bestämmer oss för, att innan det blir mörkt, rulla in code 0 och sätta vår fock, samt första rev i storen. Detta visar sig vara ett klokt beslut, för ganska snart börjar det friska i och sjön kommer tillbaka. Nu får vi slita och det blir en ganska jobbig natt och det fortsätter så på fredagen.  Det blåser så pass att vi vid lunchtid tar ett rev till och det gör livet återigen lite lättare för rorsman, men det går fort. Vi rattstyr nu i två timmars pass, vilket innebär jobbiga jumpapass och vi somnar så fort man är vaktfri.

Strax innan tröskeln vid Spanien så börjar vinden lätta och båten är lättare att hålla, vi får en stabil segling.  Det är så bra, så vi börjar fundera på att släppa på något/några rev, men bestämmer oss för att avstå. Tur var det, för när vi har cirka 40 – 50 M kvar, så ger oss Biscaya en avskedshälsning med vindar på cirka 20-25 knop under en timme, för att därefter lugna sig igen. Allt detta har stämt bra med våra nedladdade prognoser.

Vid 10-tiden på fredagskvällen så har vi mobiltäckning, så Mats ringer marinan och kollar platstillgång. Vi kommer ju mitt i natten till okänd hamn och dessutom har Tall Shjp race ett stopp just denna helg i A`Coruna, med förmodat mycket båtar. Vi får svar från marinan och det är inte lätt att förstå, men det verkar ok att angöra marinan mitt i staden.

Vi anländer 02:45 efter 62 timmar och 351 M, går sakta, sakta in i hamnen och konstaterar att det är mycket båtar, men oj vad härligt-mitt framför nosen finns en ledig plats, så det är bara att glida in och förtöja. Härligt, härligt, men oj vad trött man är!! Trötta tar vi en dram – måste ju fira och sedan sova. Vi drog endast ut tamparna så att vi skulle få en lugn natt, resten fick vara.